Värdet av REQB-certifieringar inom kravhantering
Chris Hofstetter Konsultbolag1
Ninna Morin Konsultbolag1
Detta är en kopia av en artikel hos Konsultbolag1 Länk
Med denna artikel tänker vi ta upp en gammal debatt i nya kläder. Debatten handlar om värdet av certifieringar inom kravhantering och test. Den nya klädseln är att vi tar debatten från perspektivet kravhantering istället för test. Värdet av certifieringar inom test har ifrågasatts och diskuterats under många år i Sverige, men certifieringar inom kravhanteringar har bara funnits på allvar här i drygt ett år. Artikeln riktar sig till alla som är intresserade av kravhantering som område eller profession. Även om certifieringar inte är för alla så kommer vi med argument för vilken viktig roll certifieringar spelar för dig. Vi förklarar också varför REQB är certifieringen som har fått Konsultbolag1s stöd. Dessutom kommer vi att ge dig ett smakprov av några kanske mer udda aspekter av just REQB-certifieringen genom att förklara vad Delphi eller ett orakel har med det hela att göra.
Bakgrund
I Sverige idag är det redan givet att testare och testledare överväger att certifiera sig. Certifiering enligt ISTQB (International Software Testing Qualifications Board) är det som gäller för testare. ISTQB har funnits internationellt i över 10 år. Innan dess har andra benämningar använts som den brittiska varianten "ISEB" innan ISTQB etablerades 2002. Certifieringen finns på både grundnivå och avancerad nivå. Spridning av certifieringen tog ordentligt fart i Sverige år 2007 då den introducerades på svenska. Combitech var först, följt av Konsultbolag1, att vara de första leverantörerna att bli ackrediterade med eget kursmaterial på svenska.
Kravhantering ligger något efter test som eget område att satsa på eller specialisera sig inom. Självklart beror detta delvis på att kravhantering som yrke i sig också är yngre. En annan förklaring är att test är mer konkret där kravhantering kan ibland vara relativt otydlig. Kravhantering är helt enkelt flummigare än test, kanske mer av en konst än en vetenskap. Som exempel är det uppenbart, även för beslutsfattare och budgetansvariga, att vi har gott om fel i våra system. Därför måste vi satsa på test för att både identifiera fel och göra bedömningar av kvalitét. Att det finns gott om krav som också måste identifieras och behandlas är kanske mindre uppenbart för beslutsfattare och budgetansvariga. Under senare år har dock fler och fler insett att satsningar på kravhantering till och med kan vara viktigare än satsningar på test. Kravhantering är mer förebyggande där test är mer reaktivt. Det är klokt att bygga för rätt kvalitetsnivå från början istället för att lura sig att man kan testa in kvalitet i efterhand.
Med dessa insikter och satsningar blev certifieringar inom kravhantering alltmer efterfrågat i Sverige. Som svar till efterfrågan har den internationella certifieringen REQB (Requirements Engineering Qualifications Board) fått ett rejält fotfäste i Sverige. REQB hade funnits i Sverige sedan tidigare hos IT Quality Nordic Institute (ITQ), men det var först när SQEB (Software Quality Engineering Board) bildades 2011 som det fanns möjlighet att hantera ackrediteringar och examineringar direkt via en svensk organisation. Kort därefter publicerades kursplanen för REQB på svenska. Idag finns det ett flertal aktörer som erbjuder REQB. Konsultbolag1 var först att bli ackrediterad av den svenska organisationen SQEB med eget material både på engelska och sedan på svenska. Under det första året sedan SQEB gjorde REQB mer tillgänglig inom Sverige, med hjälp av kursmaterial och lärare från Konsultbolag1 och andra leverantörer, har hundratals personer i Sverige redan valt REQB som certifiering inom kravhantering. Siffran väntas snabbt komma upp i tusentals certifierade i Sverige, precis som ISTQB har gjort inom test. Det finns ett andra alternativ till REQB som certifiering inom kravhantering, nämligen IREB. Vi återkommer senare till varför REQB är den som i Sverige har blivit en de facto standard.
Under resten av artikeln kommer vi att fortsätta vidareutveckla ett antal slutsatser enligt nedan.
REQB certifieringar inom kravhantering...
... tilltalar många
... är inte för alla
... finns för att ifrågasättas
... ger nya insikter
... bekräftar kunskap
... driver branschen framåt
... kan vara en resa genom antiken
... ger mer satsning i området
... ger jobb
Certifieringar driver branschen framåt
Vi har sett att etableringen av certifieringar inom kravhantering är en naturlig följd av allmän utveckling framåt inom branschen, men kan REQB i sin tur hjälpa till att driva branschen framåt? Man kan tycka vad man vill om det specifika innehållet i en certifiering, men det kommer alltid finnas folk som vill certifiera sig. I takt med att folk certifierar sig kommer arbetsgivare att sätta högre värde på certifierad personal. Oavsett om detta är rätt taktik eller inte, kommer det som en positiv följdeffekt att professionen som kravhanterare blir just det... mer etablerad som profession. Även själva området kravhantering kommer att få mer uppmärksamhet när det är dags att budgetera projekt. Med mer fokus, tid och pengar satsat på området kravhantering, kommer alla vi som jobbar med kravhantering att få bättre förutsättningar att lyckas med våra uppgifter. En huvuduppgift är att se till att våra IT-lösningar tas fram med rätt kvalité utifrån rätt syfte, och med nöjda slutanvändare och kunder. Detta får vi som indirekt resultat av att professionen mognar och tar mer plats med hjälp av REQB. Jajamensan, certifieringar driver branschen vidare!
Certifieringar ligger ofta efter branschens senaste utveckling
Visst ifrågasätts certifieringar. Den vanligaste kritiken är att folk säger att "jag lärde mig inte så mycket nytt" eller "det där ordet orakel kommer jag aldrig i kontakt med i min vardag". Som kritik mot certifieringar poängteras ofta att de ligger efter vad som är branschens senaste utveckling - att de till en viss grad är gammaldags eller för traditionella. Detta är korrekt, och kan anses vare en nackdel men är också en naturlig aspekt av certifieringar. För att bli en internationell "best practice" måste ett visst arbetssätt eller synsätt få några år på nacken att sätta sig. Sedan måste de internationella aktörer som står bakom en certifiering komma överens om hur saker och ting ska se ut och formuleras. Om du någonsin har försökt komma överens med ett flertal av dina närmaste medarbetare om hur saker och ting ska bedrivas, vad de ska kallas för och hur modellerna över det hela ska se ut, då har du respekt för varför en certifiering kan bli lite tungrodd. Men här är det viktigt att påminna sig om syftet med certifieringar, vilket inte är att ta reda på det senaste utan både att bekräfta vad man kan och ta till sig de etablerade bästa tillämpningarna från världen över. Om jag vill veta om det senaste inom agil kravhantering, exempelvis tekniken Kanban, eller om hur man dokumenterar en kravstrategi, då ska jag vända mig till andra källor. Det finns gott om forum som föreläsningar, icke-certifieringskurser eller artiklar där man kan både ta till sig och vara delaktig i utveckling av de senaste teknikerna. Jag vänder mig till en certifiering när jag vill ha bekräftelse och ett bevis på det jag redan kan. Dessutom vill jag veta vad som har etablerats internationellt som bästa tillämpningar inom systemutveckling för att ha något att förhålla mig till. Vissa grejer kommer jag att ta till mig för att bli ännu bättre och vissa grejer ska jag ta med en nypa salt för att de är mindre aktuellt i Sverige idag, även om de passar i andra länder och andra sammanhang.
Certifieringar är tråkiga och roliga
Om du skulle fråga mig idag vilken kurs jag rekommenderar som ditt nästa utbildningssteg skulle jag alltid föreslå en icke-certifieringskurs till en början. Varför? För att du då får bra med chanser att öva och diskutera med andra utan att man är tvungen att hinna igenom en förbestämd kursplan. För att det blir mindre korvstoppning, fler aha-upplevelser, mer aktuellt innehåll och, inte minst, roligare. När det till och med är roligt blir det mer sannolikt att man lär sig något vettigt och kommer ihåg. Certifieringar då? Visst är certifieringsförberedande kurser tråkigare per natur. Det blir mer korvstoppning, mindre dialog, mer fokus på begrepp och mer övning på att svara på exempelfrågor än på att öva på själva teknikerna. På så sätt kompletterar dessa två kategorier av utbildningar varandra, men utifrån olika syften.
Men finns det ens plats för skratt på en certifieringskurs? Ja. OMG ja! Om du tolkade den föregående mening som "Object Management Group ja!" har du bra förutsättningar för att klara REQB-certifieringen. Men även om du tolkade meningen som "Oh my god yeah!" som Chris snart tonåriga dotter skulle ha gjort, då vet du att det finns plats för skratt på en certifieringskurs. Prova oss på Konsultbolag1, så lovar vi en del skratt trots att ämnet, syftet och upplägget är ganska torrt.
Varför REQB och inte IREB?
Vi nämnde i inledningen att det finns andra certifieringar inom kravhanteringen än REQB. IREB går fortfarande att hitta här och där i Sverige. Konsultbolag1 har efter en noggrann utvärdering av fördelar och nackdelar med både REQB och IREB valt REQB som vi har satsat på. Trots att bägge certifieringarna täcker ungefär samma områden med ungefär samma dignitet, finns det några, kanske små, men avgörande skillnader. Dessa skillnader handlar om förtroende för och hantering av examineringar lokalt i Sverige, poängmodellen för examineringen, och fördjupningsnivå inom UML (Unified Modelling Language). Ungefär samtidigt då Konsultbolag1 var på väg att välja ut vilken certifiering som vi skulle erbjuda våra medarbetare och kunder inom kravhantering bildades SQEB. SQEB består av personer som har många års erfarenhet av hantering av examineringar och ackrediteringar inom test i Sverige, vilket innebär att vi har tillgång till en lokal organisation i Sverige som kan hantera ackrediteringar och examineringar på ett smidigt, oberoende och trovärdigt sätt. Motsvarande saknades för IREB då.
En annan skillnad mellan dessa för övrigt mycket lika och bra certifieringar är upplägget på examineringsfrågor och hur poängen räknas. REQB- frågor har alltid ett, och bara ett, rätt svarsalternativ. Vissa IREB -frågor har däremot fler korrekta svarsalternativ, varav alla måste bli valda, och inget annat, för att få helpoäng på frågan. Detta betraktar vi som en onödig stressfaktor då man brukar vara lagom uppstressad inför en certifieringstentamen ändå.
Avseende modellering kräver IREB att du i princip redan har bemästrat UML (Unified Modeling Language) där REQB nöjer sig med att du är bekant med grunderna inom modellering oberoende av vilket språk som används. REQB kräver inte att du kan skillnaden mellan en "fork" eller en "join" och kan rita det enligt UML, utan kräver att du är bekant med ett antal olika UML diagram och vad de kan användas till.
... och vad har Delphi och orakler med det hela att göra egentligen?
Om du har läst igenom en lång artikel för att till slut få reda på detta så belönar vi dig med ett kortfattat svar. Delphi är en metod som används för tidsuppskattning, vilket är viktigt vid prioritering av krav. Den bygger på att fler personer ska nå konsensus efter fler omgångar av tidsuppskattning. Metoden är ännu inte så vanlig i Sverige, men den är en väletablerad internationell metod som bygger på samma principer som Planning Poker. Bägge metoderna ingår i en REQB certifiering.
Ett orakel är en källa som förutspår ett förväntat resultat. En kravspecifikation kan betraktas som ett testorakel eftersom man som testare kan ta reda på ett förväntat resultat, som ska jämföras med ett aktuellt resultat under testning för att dra slutsats om en avvikelse har upptäckts eller inte. Och var hittar man oraklen? I antiken hittade man det i ... Delphi. Är inte tidsuppskattning lite som att förutspå framtiden? Är det inte skönt att ha tekniker som vi kan lita på idag för att på bästa sätt förutspå framtida resultat av våra IT-satsningar, precis som folk för många tusen år sedan litade på oraklen i Delphi? REQB-certifieringen inom kravhantering bjuder på denna resa genom antiken och mycket mer.
Summering
Betydelsen av certifieringar inom kravhantering är en fråga som påverkar dig. Om du jobbar själv inom kravhantering, eller har ansvar för organisationer eller projekt där kravhantering ingår, bör du ha förståelse för värdet av certifieringar. REQB har sina fördelar och nackdelar, precis som alla andra certifieringar. Oavsett vilka delar av innehållet man tycker om, och vilka delar man tycker mindre om, så kommer satsningar på REQB att hjälpa området och professionen kravhantering att ta den plats den förtjänar inom systemutveckling i Sverige. Om du behöver hjälp att motivera en satsning på REQB är artikelns huvudbudskap en bra början.
REQB certifieringar inom kravhantering...
... tilltalar många
... är inte för alla
... finns för att ifrågasättas
... ger nya insikter
... bekräftar kunskap
... driver branschen framåt
... kan vara en resa genom antiken
... ger mer satsning i området
... ger jobb
Om författarna